0 kommentarer 
Lin är en av våra äldsta kulturväxterna och det finns fynd om dess använding i Skandinavien redan under bronsåldern. Linodlingen och linberedningen har under århundranden haft stor betydelse för försörjningen på den svenska landsbygden. Fram till slutet av 1700-talet räknades linet som det viktigaste spånadsmaterialet och det odlades över hela Europa.
I början 1800-talet var linfiber och ull fortfarande de dominerande textilråvarorna i Sverige men p g a den arbetskrävande beredningen trängdes de undan av industriellt framställda bomullsprodukter.
Ända in på 1870-talet odlades fortfarande spånadslin på uppskattningsvis 16000 ha utspridd över landet från Skåne till Västerbotten. Inte minst Hälsingland är förknippat med linberedning och här skapades ett välstånd som de vackra Hälsingegårdarna bär vittne om än i dag.
När syntetfibern kom på 1960-talet försvann det sista linberedningsverket i Sverige.
Intresset ökar och i dag odlas lin igen, om än i liten skala. Entusiaster arbetar med att ta fram svenskt kvalitetslin, där kvalité och miljömedvetenhet är en ledstjärna för att komma ifrån den miljöbelastande och energikrävande produktionen av konstfiber.
Ett exempel på denna framtidsvision för en levande landsbygd och god kvalité är Växbolin som Hanna och Jacob Bruce startade 1990. På samma plats där linne producerats i århundrande. Det enda linneväveriet i Skandinavien som spinner och väver av eget garn. Där gamla hantverkstraditioner möter modern design.
Källor: Hälsinge Linförening och Växbolin (bilder Växbolin)
Löpare från Ekelund Väveri med misteln på.
Mistel är Västmanlands landskapsblomma och den är vanlig förekommande i och runt Västerås och Kungsör men mer sporadiskt i övriga Mälardalen. I resten av Sverige är den mycket ovanlig.
Den växer i trädkronorna som runda bollar och syns bäst på vintern då den är vintergrön medans värdträdet är avlövat. Misteln är en halvparasit, det betyder att den dels suger näring från sitt värdträd, men att den också har egen fotosyntes och tillverkar egen näring.
Misteln är fridlyst och speciella regler gäller för att skörda den. Vill du veta mer finns utförlig information på www.lanstyrelsen.se/vastmanland.
Misteln är en fin symbol för Västmanland och en trevlig souvenir från länet.
Ska du slå in en present men har för lite papper? det problemet löser du lätt med att kombinera olika små bitar.
1) Ta två mindre bitar papper som tillsammans täcker den present du vill slå in. Vik en kant (ca 1-2 cm) på det ena papperet.
2) Lägg arket omlott över det andra arket.
Fäst ev med en liten tejpbit på baksidan
3) Trimma ev storleken om du inte önskar mycket papper att vika runt kanten mot baksidan.
Fäst med tejp på kanten.
De utrycksfulla figurerna från Willow Tree ger utrymme för personliga tolkningar. Låt figurerna samverka med varandra och hitta just den kombinationen som passar dig. Nedan är några exempel på hur de enskilda figurerna, i en grupp, talar sitt tydliga språk.
Här kommer ett tips på ett fint vårpaket
Papperet ska ha en bredd så att när man viker papperet på gavelkanten ska det ej gå över densamma. Extra syggt blir det med dubbelhäftande tejp men det går givetvis även bra med vanlig tejp.
Bild 1 o 2. Lägg kartongen på papperet och vik så det går över övre kanten. Vik in gavelkanten på varje sida sätt fast med en tejpbit.
Bild 3. Vik in den övre delen av papperet något koniskt.
Bild 4. Klipp en bit presentband och lägg den på kanten av papperet så att ca halva bredden sticker ut. Tejpa fast längs med bandet.
Bild 5. Vik över "locket" på paketet och fäst med en liten bit tejp längs ned. Tejpa fast en liten rosett.
Lycka till!
Nu vårstädar vi butiken och det rejält. Byter plattform denna vecka för att få en mer dynamisk butik med en tydligare koppling till vår fysiska butik Rosa Hörnet i Västerås.
Varje vecka presenteras ett nytt erbjudande, som gäller både i e-butiken och i den fysiska butiken. I bloggen kommer tips och inspiration.
Det kan förekomma störningar i e-butiken under några dagar. Om det händer och du har några frågor så går det bra att ringa Rosa Hörnet 021-134999
Hemsida www.rosahörnet.se